Rapporter
Polisens arbete mot drograttfylleriet
Examensarbete från SYAB 2017, Alexander Nilsson, Gabriella Eklöf
Baserat på rapporten Vad gör vi åt drograttfylleriet? (MHF 2009) görs här en uppföljning för att se hur polisen arbetar i nuläget, med just Drograttfylleriet. Om det gjorts några framsteg sedan rapporten lades fram. Studien baseras på delar av MHF’s rapport, undersökningar och statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) och intervjuer med Polisen.
Alkohol och oskyddade trafikanter
Rapport från MHF 2017, Lars Olof Sjöström
Syftet med denna förstudie är att genom sammanställning och presentation av vetenskaplig
forskning visa på alkoholens möjliga roll i trafikolyckor med cyklister och fotgängare. Ett särskilt fokus
sätts på cyklisternas och fotgängarnas alkoholpåverkan som riskfaktor. Därmed kan
trafiknykterhetsperspektivet breddas från motorfordonsförare till alla som rör sig i trafiken.
MHFs förslag rörande införande av Automatiska nykterhetskontroller
Summering av förslagen
Bilaga Polis på distans
Bilaga Lagändringsförslag
Rapport från MHF 2016, Lars Olof Sjöström och Tomas Jonsson
Den 2 november 2015 presenterade Trafikverket utredningsresultatet av
regeringsuppdraget rörande införande av automatiska nykterhetskontroller i Sveriges
hamnar. I uppdraget ingick bland annat att utredningen skulle ge svar på vilka hamnar
som skulle utrustas med automatiska nykterhetskontroller.
Efter att vi noggrant gått igenom utredningstexten kan vi konstatera att delar av
regeringsuppdraget lämnats obesvarat. MHF har därför på eget initiativ kartlagt
Sveriges hamnar utifrån nyttoeffekt, tekniska förutsättningar och konkurrensneutralitet.
Denna sammanställning är framtagen för att kunna ge ett underlag inför framtida
installation av automatiska nykterhetskontroller i Sveriges hamnar.
Drogfri trafik i Norden
Rapport från MHF och MA 2014, Christer Folkesson, Lars Olov Sjöström, Terje Tørring och Elisabeth Fjellvang Kristoffersen
Projektet Drogfri trafik i Norden har genomförts som ett skandinaviskt-nordiskt samverkansprojekt mellan trafiknykterhetsorganisationer, myndigheter, forskare och innovatörer med syfte att ta fram effektivare metoder och verktyg för att upptäcka drogpåverkade förare. Syftet med projektet har varit att samla nordisk expertis på detektering och analys av droger i människokroppen för att påskynda arbetet med att utveckla och ta i bruk ett användbart sållningsinstrument och/eller användbara sållningsmetoder för drogpåverkan. Instrument och metoder ska kunna användas av polisen, tullen och kustbevakningen i Sverige samt kontrollbehöriga myndigheter i Norge och övriga Norden för upptäckt av narkotikarelaterade trafikbrott. Ett sådant sållningsinstrument skulle få betydelse för alla nordiska länder.
Vad gör vi åt drograttfylleriet
Rapport från MHF 2009, Lars Olof Sjöström och Christer Folkesson
Syftet med rapporten har varit att klarlägga utvecklingen gällande förekomsten av droger i trafiken så som det återspeglas i kriminalstatistik, rättskemiska analyser och trafikmedicinsk forskning om trafikolyckor. Vidare att undersöka om förekommande preparat i utredda rattfylleribrott speglar den totala narkotikamarknadens utbud eller om det finns typiska "trafikdroger" som utmärker sig. Vi har också försökt göra en genomlysning av styrkor och svagheter i de strategier och arbetssätt som idag används av polisen m.fl. för att bekämpa brottet rattfylleri under påverkan av narkotika. Rapporten vänder sig mer till människor med ett allmänt trafiksäkerhetsintresse än till forskare eller specialister
Alkolåsen är här - en kommunöversikt
Kommun för kommun
Undersökning från MHF 2007, Lars Olov Sjöström och Helena Lindén
En kartläggning över Sveriges kommuner, för att få en ögonblicksbild över hur intensivt alkolåsfrågorna drevs runtom i landet. Kartläggningen visar att var tredje svensk kommun kräver alkolås i nyinköpta bilar. Lika stor andel kräver också alkolås i samband med all extern upphandling av transporter – allt från sopor till skolskjutsar.
Rättspraxis vid rattfylleri
Rapport från MHF 2007, Lars Olof Sjöström och Christer Folkesson
Rapportens och projektets syfte är att sammanställa viktiga punkter i en kunskapsöversikt beträffande rattfylleribrott och hur de beivras enligt svensk lag och gällande rättspraxis. En fördjupad undersökning har gjorts beträffande företeelsen eftersupning. Att med detta vetenskapligt underbyggda material driva opinion för att lagar och rättspraxis vid rattfylleribrott ska vara så effektiva och brottsförebyggande ur trafiksäkerhetssynpunkt som möjligt. 
Sjöfylleri – en kortfattad förstudie
Förstudie av MHF 2007, Pernilla Forsberg, Helena Lindén och Lars Olov Sjöström
MHF har i denna förstudie sammanställt fakta och synpunkter på sjöfylleri ur ett sjösäkerhetsperspektiv. Vi konstaterar att kunskaperna om sjöfylleriets omfattning är ytterst begränsade men att många indicier tyder på att problemet är omfattande, framför allt i fritidsbåttrafiken. Forskningen om sjöfylleri är i det närmaste obefintlig och behöver förstärkas. Offensiva insatser för att förebygga sjöfylleri skulle enligt vår mening kunna bidra till en kraftig minskning av de svårare sjöolyckorna.
den skärpta lagstiftningen fr.o.m. 1 juli 1999 tillämpas av rättsväsendet. Med hjälp av
tingsrätternas material kommer vi att ge en allmän karakteristik av drograttfylleristerna.
Vi vill framför allt klargöra orsakerna till den stora differensen mellan antalet anmälda
drograttfylleribrott och antalet lagförda. Undersökningen ska också visa vilka narkotiska
preparat som förekommer hos drograttfylleristerna.
Förstudie från MHF 2011, Jörgen Lundälv och Lars Olov Sjöström
Den här förstudien har genomförts dels för att belysa de rattfylleridrabbades situation och dels för att få nya hypoteser för fortsatt forskning på området. I rapporten presenteras 49 berättelser från drabbade varav flertalet är berättade av kvinnor. Vi söker kunskaper om hur olyckorna påverkar de drabbades liv och livskvalitet på både kort och lång sikt och hur de utifrån egna erfarenheter upplever samhällets stöd. En omfattande enkät har använts för att samla in material om de drabbades erfarenheter.
Syftet med förstudien var att undersöka förutsättningarna för att genom en oberoende instans stödja alkolåskunderna i förhållande till alkolåsleverantörerna samt till de myndigheter som på olika sätt ansvarar för alkolåsanvändning och alkolåsprogram i Sverige.